ancibloggar

Det känns som att jag ska skriva typ... Kära dagbok... Det är så sjukt länge sen jag skrivit blogg, så sjukt länge sen jag skrivit alls... Mitt löfte till mig själv inför 2017 är att jag ska skriva mer. Jag har skrivit dagbok sen jag var ungefär 7 år gammal och att nu ha tappat bort mitt skrivande är lite som att jag tappat en del av mig själv, har jag insett. Jag har inte alls bestämt mig för i vilken form jag kommer att skriva, men jag behöver skriva för min egen skull.

 

För att försöka göra en summering av 2016, börjar vi med årets sista dag. Vi började dagen med att hela familjen åka på badhuset för att vara med på årets nyårsbad som H&H anordnat. Jätte trevligt för oss alla. Sen fortsatte dagen med att Mamman i huset lyckades skära sig rätt illa i fingret, så det blev ett besök på jouren. Som tur var gick det att tejpa ihop såret så vi behövde inte tillbringa så lång tid där.

 

2016 har likt de flesta andra åren gått i rasande fart. När man har barn är det som att man inte riktigt hinner med, för det händer ständigt något. Det är ju framförallt för lilltjorven som det har hänt mycket och hon har lärt sig så otroligt mycket under detta år. Allt från att bli en på heltid promenerande unge till att prata så de flesta förstår henne utan tolkning av en närstående. Hon har introducerats i förskolans värld, två gånger. Hon har blivit torr på nätterna och skulle lätt vara det på dagarna om hon bara bestämde sig. Inte undra på att hon måste sätta sig på tvären ibland och testa gränserna när det händer så mycket i kroppen och knoppen. 

 

Grabbarna har slutat tvåan och börjat trean. Dom har blivit alltmer självständiga och klarar sig själv på morgonen innan skolan när vi åkt iväg på jobb. Det har varit övernattningar hos kompisar och kompisar som sovit här. Dom är emellanåt som "mini tonåringar" och kan och vet bäst oavsett vad det gäller. Dom har lärt sig att ta mer ansvar över vad som sker i skolan och läxor och sånt som berör dom. 

 

Mamman i huset har börjat arbeta efter föräldraledigheten, haft ryggskott, fyllt 40 år och firat en del födelsedagar. Vi har bytt panel på halva huset, firat ett gäng födelsedagar, varit glada, arga, ledsna, hoppfulla... Vi har bråkat, gråtit, skrattat, kramats, pussats, förlåtit och levt ett levande år tillsammans. 

 

Som sagt, mitt löfte till mig själv för 2017 är att skriva mer och göra en personlig utveckling. Nu tackar jag för mig och mitt 2016, går ut och ser på raketer och önskar mig själv och alla jag känner ett lyckosamt, kärleksfullt och glädjefyllt 2017.

 

Kram! :)