ancibloggar

I en viss ålder kommer barnen på att man kan älska saker/människor/ting eller hata dom... Att det finns nåt där emellan är sällan tänkbart! Jag hatar fiskpinnar eller jag älskar makaroner! Okej, så kan det vara, men man kan ju också gilla något eller inte gilla det... Kan man?! Ja, det är fullt möjligt med en viss gråzon... :) Men det är en del i utvecklingen att komma på det där med att man faktiskt kan välja själv om man älskar eller hatar... Det är en övergående fas och sen kommer dom på att älska och hata är ganska stora ord... GILLA eller INTE gilla är lite mildare uttryck för ungefär samma sak...

Och så växer vi upp med insikten om att det kanske inte var så enkelt att älska eller inte älska, ibland gör man lite både och... Jag älskar makaroner om jag får äta dem med korv och ketchup, annars vill jag inte ha dom... Aha, det blev en gårzon där som man kunde ana... Och så blir vi lite äldre och inser att det är ungefär detsamma med personer i ens liv...

Ja, jag älskar den här människan, det gör jag... MEN.... Eller för den delen kanske det även då är ett mildare uttryck att man gillar någon, för när vet man att man älskar någon? Och sen då, kan man sluta älska och återgå till att gilla? Hmmm... Där var den där eländiga gråzonen igen! Och sen kan man älska människor, men när blir man då kär i dom, om man någonsin blir det?! Ja just det, kanske ändå var lättare att bara uttrycka sig på två sätt älska - hata, gilla - ogilla... Inget krångel med en massa gråzon och konstiga ord och tankar... ;) Och förresten kan man ju ändra sig, för just idag hatar jag fiskpinnar, men nästa vecka älskar jag dom! :)

Och när kommer man på att livet är en enda gråzon där ingenting är svart eller vitt... Jag skulle vilja påstå att en del personer aldrig inser det, andra gör det väldigt tidigt... Att hata är starkt, och hur ofta hatar man verkligen?! Att älska är lättare och dessutom betydligt trevligare! :) Jag gillar den där gråzonen, med en massa färger, för färg måste vi ha i tillvaron, det blir så ledsamt annars... Men livet är sällan svart eller vitt... Och livet består av en massa människor, möten, tankar, you name it... Jorden kretsar inte runt mig, jag påverkas av alla andra som jag möter som går på samma planet... Och det dom känner kommer att påverka mig, mer eller mindre... Därför är livet en enda gråzon där vi kan gilla och ogilla, men också tänka att saker och ting "beror på"...

Och nu är jag så trött och förvirrad så jag vet inte vart detta resonemang är på väg med mig... :) MEN det jag vill säga är:


Lev i nuet och förlora inte livet på att fundera på om det är värt att älska eller hata, gilla eller ogilla... För man har rätt att ändra sig, så det så! :)

Nu är det bara en dag kvar att arbeta! Och imorgon ska det firas att semestern börjar! Fånga dagen, var det visst?!

Kram! :)