Duktig flicka!
Det har hon varit idag! Alltså egentligen borde även vuxna få en grej när man klarar av att göra olika undersökningar och liknande hos läkaren, eller tandläkaren med för den delen... Barnen brukar stolta komma och visa sina olika klistermärken eller andra små grejer som de fått när de varit duktiga... Vi kunde väl få en trisslott! ;) Om man inte tycker det är obehagligt med saker är de svårt att förstå varför det är obehagligt för någon annan... Jag, till exempel, tycker absolut inte om sprutor eller trånga utrymmen... Jag skulle nästan säga att jag avskyr det... Men jag är också så vansinnigt tjurig så jag klarar av det mesta... Har någon sagt att jag ska göra det, så ska jag väl göra det... Idag hade jag min magnetkamera undesökning och jag hade ju gärna haft någon som satt och berättade för mig att "Det här kommer att gå bra" och "Du är så duktig"... Istället skapade jag den rösten inuti huvudet... Om jag blundar kan jag liksom "hitta på" att jag är på ett annat ställe.... Det första jag gjorde var att jag berättade för sköterskan att jag inte gillar trånga utrymmen, och hon förklarar ju att jag får ha ett larm och så... Och sen frågar hon om jag ogillar sprutor, JA! sägar jag då... Sen kände jag mig som en jobbig patient å tänkte att jag nog borde jobba bort min skräck för dessa saker.... Nåja, hon fick sticka mig och sätta in en kanyl så dom kunde spruta in kontrastvätska i kroppen. Det känns faktiskt värre när dom tillför något än när dom tar blod... Sen ska man ligga på en smal brits där huvudet är fast och så får man ett "galler" ovanpå huvudet så man inte kan röra sig... ANDAS, ANDAS, ANDAS... Var det enda jag tänkte! Som tur är så finns det en spegel som man ser personalen i den där "galler-grejen", så man känner sig inte fullt så instängd... Sen åker man in i det där röret och då är man typ fast... Bara å blunda å tänka bort hela situationen! När dom på radion som jag hade i hörselkåporna sa att klockan var 15 insåg jag att jag faktiskt legat där i nästan en timme... Å då var det över! Jag klarade det även denna gång!
Jag hade sån tur så jag fick låna bilen av L&P när jag skulle ut till S-byn... Då behövde jag inte sluta så tidigt från arbetet... När jag kom tillbaka fixade L middag! Vilken tur att jag har en L i mitt liv! :) "Vissa människor gör världen lite bättre genom att finnas till" så stod det på ett ljus som jag hittade på kiosken på sjukhuset som jag var tvungen att köpa till L! :) Efter middagen skulle L och barnen (P arbetade) på en "tjejträff" hos en tjej från byn... Nåja, tänkte jag när L frågade om jag ville följa, lite umgänge med personer man ser sällan kan väl inte skada?! Så jag hängde med... På hemvägen åkte vi till ICA-Maxi där killarna skulle kolla på lego... Och deras "Moster Icka" råkade köpa ett par skor! ;) Men när man har rensat får man köpa nytt, det är det finurliga med det hela!
Nu mår jag illa! Och har så gjort de senaste två timmarna, typ... Kan vara så att det är spänningarna från dagens upplevelse som släpper... Huvudvärk hade jag oxå! När man stressat upp sig för något och sedan klarat det, så brukar ju lättnaden medföra vissa kroppsliga men... :) Ska gå å lägga mig så går det nog över! Jag har ju varit duktig idag!!!
Kram! :)
