ancibloggar

... ansiktet ut mot världen?! Inte för att jag vet om man blir klokare av Facebook, men det är defenitivt ett bra sätt att hålla kontakten med människor å ett bra sätt att ha lite koll på vad som händer i människors liv... :) Dom som man inte ser ofta eller som inte bor så nära, man kan ändå ha lite kontakt med dom utan större ansträgning... :) För å då komma till det jag tänkte med detta... Idag har jag läst på denna sida, FB alltså, att en av våra lärare på gymnasiet, en riktig profil har dött! Han hade visst bara ramlat ihop på byn å lämnat jordelivet med det... Han är en person som man aldrig kommer å glömma! Han har satt sina spår i väldigt många människors liv... Han som tyckte alla skulle öppna sina pärmar samtidigt för å bespara några onödiga ljud, eller som ansåg att vi samhällselever kunde ju träna in lite engelska sånger på engelska lektionerna medan ekonomieleverna hade ekonomisk engelska... Han kallade tjejerna vid förnamn å killarna vid efternamn... Han hade vi i filosofi å han ställde oss dom mest underliga frågor som vi som gymnasieelever inte alls funderade på! Varför är gräset grönt??? Sista året på gymnasiet lussade vi för lärarna, å det var sannerligen en upplevelse att få se hans hem! Han var våran klassföreståndare sista året på gymnasiet, och sista veckan fick han en "student-tröja" av oss som han använde flitigt! Han gick ständigt omkring i likadana kläder, mörk polotröja, mörk kavaj å mörka byxor... Han skrev aldrig på whiteboard tavlan, för det var en massa onödiga rörelser att ta av å på korken på pennan, bättre å använda krita på "svarta-tavlan"! Han fyllde 50 år under våran gymnasietid, å ett av hans löften var att han skulle bli snällare... Å det blev han!! Som sagt, en profil har lämnat oss - men han gick absolut inte obemärkt förbi på denna jord!

Så jag säger: TG - vila i frid!

Å till er andra säger jag i vanlig ordning: Glöm inte bort att livet är för kort för å kastas bort!!

Kram! :)