ancibloggar

Man kan säga att när man från ingenstans får barn som numera är 6 år gamla och en man så går man från sitt eget så kallat ordnade kaos till att hitta en ordning i en familjs kaos! (Jag ska bara tillägga att jag vill inte byta bort det jag har nu, men det är en skillnad! ;) Även om man vissa stunder av vissa dagar tänker att Gode G giv mig tysssstnad och ännu mera tysssstnad i mitt ordnade kaos... Så vill jag såklart aldrig byta bort min familj! :) ) Igår var en sån där dag när man sannerligen märker skillnad...

 

 

Efter att ha legat förkyld en vecka och bara gjort det nödvändigaste, så ser ett hem ut därefter... Igår tänkte underteckand att det spelar ingen roll om jag så kommer bada i svett, jag måste städa! Så... Fram med dammsugaren och skurmoppen och kök och hall gick från ett kaos till en viss ordning i alla fall... I sisådär en timme...  :) Sen har två aktiva sex åringar varit ute, kommit in och gått ut igen några gånger... Det resulterar i högar med sand på hallgolvet som jag såklart själv trampar i... Okej, fram med dammsugaren igen för att åtgärda detta... Sen vidare in på toaletten för att äntligen få uträtta mina behov. Möts av ett toalettlock som har en massa fina svarta hand och fotavtryck... Fram med en trasa... Lyfter locket och inser att vi måste upprepa lektionen i att torka sig själv... Så efter att då också skurat toaringen så får jag äntligen själv kissa! ;) Men det är ju ändå med kärlek jag gör allt det där! ;) För nog vore det sannerligen alldeles för tyst och tomt om varken mannen eller barnen fanns i hemmet! :) Jag säger som min gode vän L brukar säga... Det är tur man inte bor i ett museum! ;)

 

 

Kram! :)

Ibland är en dusch det absolut bästa som man kan tänka sig... En simpel dusch kan tyckas av en som bor i ett I-land med typ världens renaste vatten... Men det kan vara så befriande! Att spola bort en massa "skit" och komma ren och lättare ut ur duschen... Ikväll kan jag säga att den där duschen var bland det bästa som kunde hända mig!

Jag, och resten av min familj, är förkylda. Det kom som en attack kan man säga, från lite halsont till feber på mindre än 12 timmar! Så jag fick minsann äta upp mina ord om att jag nästan aldrig får feber rätt fort... Mannen hade samma förlopp något dygn innan och pojkarna var förkylda när vi hämtade dem hos Mamman i måndags... Så då kan ni förstå att tålamodet inte är det bästa... Fyra personer som är förkylda på lite olika nivåer, då tål ingen det som den normalt gör... När man dessutom har hemma barnen från förskolan för att de är förkylda, så är det inte det lättaste att få vila själv, feber eller inte! Mannen fick tappert gå och jobba kväll, mån-ons, så då har undertecknad ansvaret för att de små ska hamna i säng... :) Sen kan man ju lite smått undra hur jag kom på tanken att jag ju kunde "detoxa" kroppen nu när jag ändå var sjuk och maten knappt smakade nåt... Det är ännu mer tålamodsprövande kan jag säga!

 

Så denna afton kändes inte som någon bra afton vad gäller min och barnens relation... På något sätt så är det som att dom känner att man inte orkar, så då ska dom bara testa lite mer och lite mer tills propparna brinner... När mina proppar brann, så blev det sedan väldigt lugnt och stilla och jag kunde ÄNTLIGEN ta den där efterlängtade duschen! Det är länge sedan jag har duschat med sådan njutning och känt mig så ren när jag kommit ut ur duschen... ;)

 

Imorgon och på fredag är mannen ledig, då ska jag vila både själen och nerverna och hela kroppen! Jag hoppas ju att denna envisa tråkiga förkylning ska ge med sig fort så jag får njuta av min semester! :)

 

Kram! :)