ancibloggar

Det är sällan jag kan säga det och mena det, för jag har ju så svårt att inse att jag kan och är bra... :) Men idag är jag mycket stolt över mig själv!! Jag orkade springa i stort sett hela vårruset! Så det så!! Jag bara besämde mig för att starta i första start-gruppen (dock sist i den) bara för att bli tvungen att springa... En psykologisk grej... Det och att jag har en hel del "pannben" gjorde att jag faktiskt orkade springa hela sträckan på 34 minuter... Jag är nöjd, det var bra för att vara jag! :)

Nu ska jag sova med ett leende! :) Nya (och gamla) rapporter om och från mitt liv kommer vid annat tillfälle... ;)

Kram! :)