Kärlek, känslor och klokskap!

Eftersom tiden går så sabla fort, så har jag påbörjat detta inlägg tiotusen gånger, typ... Och så har jag blivit avbruten av något och så har det gått flera dagar och veckor igen... Det var visst det där med att man skaffade sig en hel familj... ;) 
 
Kärlek, känslor och klokskap, så kan man sammanfatta de tio åren som gått sedan de fina vännerna sa ja till varandra. För snart en måndad sedan fick vi vara med och bevittna när dom förnyade sina löften! Jag inte bara bevittnade, jag var visst "präst" i sammanhanget också! ;) Jag ska ärligt erkänna att det var minst lika mycket känslor nu som då... Jag stod med tårarna rinnandes och sambon gjorde tecken åt mig att skärpa mig för att jag skulle kunna prata... Så kan det gå när man är en som emellanåt har känslorna utanpå kroppen. ;)
 
Kan man tänka sig att det är TIO år sedan?! Näää, det kan man inte! För det känns som om det vore igår... Men tittar man på alla barn som kommit till världen under de senaste tio åren så inser man att man förmodligen har åldrats lika mycket som dom vuxit i ålder. ;) Och börjar man tänka tillbaka, så inser man att det också hunnit hända en hel del både i ens eget liv, men också i alla andras... Näää, ingen av oss står kvar på samma ruta nu som då!
 
Om jag ska tänka på året 2003, så var bara det året väldans händelserikt för många av oss... Jag själv var på min första Thailandsresa, efter den där första resan blev jag som "biten" och det har blivit 6 resor dit totalt på dessa tio år. Då på den första resan fattade jag beslutet om att jag skulle söka in på lärarprogrammet, så på hösten 2003 började jag plugga igen... Jag har alltså under dessa tio år skaffat mig en till utbildning, jag sa upp mig som enhetschef efter att ha jobbat ungefär 6 år där och har nu hunnit jobba 6,5 år som förskollärare.  Jag lärde känna en av mina idag absolut bästa vänner i början av 2003 (och ja, jag saknar dig!) och under dessa tio år som gått har vi funnits för varandra i både sorg och glädje! Mest glädje! ;) 
 
Under dessa tio år har det varit möhippor, bröllop, bröllopsfester, dop, födelsedagsfirande och tyvärr också en och annan begravning. Det är helt enkelt livet som har passerat... Människor har också skiljt sig och funnit nya kärlekar... Själv har jag hittat kärleken och faktiskt tillåtit honom att komma in i mitt liv... Det är det inte många som lyckats med! Och jag inte bara fann honom, jag fick två fantastiska ungar på köpet! ;)
 
Jag har under dessa tio år fått världens bästa svägerska, och blivit faster till två urgulliga tjejer! <3 Jag har blivit gudmor gånger tre och också fått ett gäng "bonusbarn". Jag har haft förmånen att umgås med fantastiska människor! Vissa har jag känt större delen av mitt liv, men under dessa tio år har flera personer jag mött klivit in i mitt liv för att stanna... Jag har lärt mig så oerhört mycket om mig själv, om andra, om livet och om sorg och lycka. Och det är väl tur att jag kan säga så eftersom det trots allt gått tio år! ;) Jag har fått förmånen att kompetensutveckla mig på olika sätt inom jobbet men den största kompetensutvecklingen man kan få är att leva livet...
 
Jag kan bara säga att om nästa tio år går lika fort som de senaste tio åren, så kommer jag snart att vara pensionär! ;) För det har gått i ett rasande tempo och ibland känns det som att man måste hålla i sig hårt för att hänga med! Man ska inte leva i minnet av det förflutna och man ska inte leva i framtiden, utan  man ska försöka fånga nuet! Men samtidigt är det så att de erfarenheter vi skaffat oss genom livet, är också dom som formar oss... Vissa beslut som man tyckte var kloka då, känns inte alls lika kloka nu... Men hade vi inte fattat dom besluten hade vi heller inte stått där vi står idag! :)
 
Så, de senaste tio åren har gett mig (och säkert flera med mig) en hel massa kärlek, mina känslor har fått leva mer eller mindre varje dag och jag har blivit klokare! Så jag hoppas livet fortsätter vara snällt med mig, att jag ska få vara lika lyckligt lottad om tio år som jag är nu... AMEN på det! ;)
 
Kram alla kloka och fina! :) Utan er hade inte jag varit den jag är idag, för det är genom att få byta tankar med er som jag har lärt mig leva livet... ;)
 

Russin-en gåva från änglarna

Jag själv avskyr russin, eller iallafall nästintill avskyr. Skulle inte få för mig att äta dom som dom är och petar gärna bort dom i bullar oxå. Den modellen är jag. ;)

Men jag har fått bonus barn som älskar russin! :) Och en dag som denna när världskriget var nära var det fantastiskt att jag hade russin i skåpet. Jag står och fixar middag och kan fortsätta med det i lugn och ro när blodsockret höjs hos barnen. :) Så idag var russinen en gåva från änglarna! :)

Kram! :)


RSS 2.0